Sans Pommier in the big apple

Så var jag tillbaka i Stockholm igen efter midsommar- och pridefirande i New York. En ytterst surrealistisk upplevelse av flera orsaker. På midsommarafton blev det skaldjursplatå istället för sillunch och drajjor istället för nubbe. Sen finns det inte så mycket mer att berätta om midsommar.

Pride paraden som är en utdragen tillställning på omkring fyra timmar där ekipage med "stolta uteliggarbögar" följs av "stolta rent boys" och ”stolta naturgillande flator”. Variationer av stolthet tycks vara outtömlig. Plakat och banderoller med slagord för ”glutenallergiska transor” eller ”dysläktiska vänner till bisexuella” hade i sammanhanget inte tett sig särskilt iögonfallande. Paradavsnittet med religiösa HBT:isar är en aldrig sinande ström av judar, buddister, katoliker, kristna, muslimer, presbyterianer, hinduer och ”gud?” vet vad mer…
Jag kan inte undgå att få en dålig smak i munnen när dessa missionärer upptar ungefär halva paraden, det vill säga två timmar av ”vår gud älskar oss alla”. Yeah, right.

Det fanns dock några guldkorn. Paradens coolaste flata:





Paradens finaste druga med medhavda husdjur:





Tråkigt nog saknades ett parkområde där festligheterna kunde fortsätta efter paraden. Vi hade däremot hört om en stor fest som skulle hållas på en utav pirerna vid Hudson River Park. Gott nog tänkte vi och köpte biljetter för 75 dollar styck. 524 kronor och 78 öre enligt Forex valutakurs 070625. Av flyers och festivalprogram att döma så handlade det om ett riktigt circuit party som skulle hålla på till kl. 10.30. Vi hade inga ambitioner att festa så länge som till följande förmiddag, men en bra bit in på natten hade vi i alla fall tänkt delta. Vid niotiden på kvällen kommer jag och Ulf till piren. Kött. Jag har aldrig i hela mitt liv sett så mycket kött. Omkring 10 000 nakna och löjligt vältränade överkroppar tätt packade i en orgieartad dans på en pir. (Jag och Ulf tillhörde den mycket sällsynta skaran som valde att behålla t-shirtsen på). Jag kunde bara häpet iaktta det oerhört bisarra skådespel som definitivt hade ett stort underhållningsvärde men föga inverkade på mina sexuella lustar då jag svårligen går igång på muskelberg. Bilden nedan kan bara ge en hint om upplevelsen som faktiskt inte går att beskriva med ord.





När musiken tystnade en och en halv timme efter vår ankomst till festen så insåg vi att den slutade 10.30 samma kväll och inte morgonen efter. Men kanske var det lika bra. Hur som helst så kändes den rångränsande entréavgiften lustigt nog som välspenderade pengar.