Den förra regeringen beslutade i maj 2005 att skeppa Riksutställningar och Riksantikvarieämbetet från Stockholm till Gotland som en regionalpolitisk plåster-på-såret-manöver för att någon liten klubb för vuxna barn som leker krig lades ned på ön. Görans kompensationspolitiska tonterías kunde ha stoppats av regeringen Reinfeldt, men vaga (bort)förklaringar om påskrivna hyresavtal för kontor och tårdrypande sagor om personal som redan sålt hus i Stockholm och köpt nytt på Gotland spreds, medan den egentliga orsaken till genomdrivandet lutar sig mot en uppgörelse med C som också de vurmar en landsbygd som inte förmår överleva trots decennier av sosse-CPR. (Jag säger som Patsy Stone: "LET THEM DIE!").
Den Stockholmsbaserade personalstyrkans intresse att följa med respektive institution till ön har varit mycket svalt och en stor majoritet har (givetvis) valt alternativet; full lön i ett år mot att inte joina flyttlasset. Med sammanlagt runt 200 anställda blir det ett stort antal årslöner som ska pungas ut med.
Riksutställningar har just haft en officiell invigning för sin numer arkipelaga verksamhet och Riksantikvarieämbetet väntas klippa premiärbandet i oktober i år, om man har personal att bedriva verksamheten med vill säga. Nämligen är det endast 25 personer av de 140 från Stockholm som valt att följa med och bara 43 nyanställningar har gjorts... och pengarna är slut... och personalstyrkan halverad.
Vidare väntas parallella hyreskostnader Stockholm/Gotland under en period, kostnader att flyga personer som ska sammanträda med de nya gotlänningarna, hotellinackorderingar för dessa, och ja, allt blir helt enkelt väldigt mycket dyrare och mer komplicerat. Och varför? Jo, för att de numera arbetslösa officerarna och fänrikarna ska ägna sig åt utställnings- och antikvarieverksamhet? Eller?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Alla stadsmakter har i alla tider fattat märkliga beslut ... jämfört med att grunda en huvudstad mitt i öknen som Brasilien gjorde så känns det här lite blekt.
Jag håller absolut med dig om att korkade beslut fattats och fattas både här och var, men jag ser det inte som en förmildrande omständighet att dåligt fattade beslut i Sverige skulle ursäktas med att sämre beslut fattats någon annanstans på vår jord.
Vidare har jag svårt att se likheten mellan en miljonstad i Brasilien och svenska institutioners tvångsflytt från Stockholm till Gotland. Brasilia är en förmögen stad med Sydamerikanska mått mätt och inkomst per capita den högsta på hela kontinenten. Staden smyckas med några av världens ur ett arkitektoniskt perspektiv mest intressanta byggnader och utgör idag ca 50 år efter sin födelse en metropol. Det kommer aldrig att ske med den svenska landsbygden. Nyheten att göra hela Gotland till en världsmetropol, ett gigantiskt ”Manhattan”, med Visby som ett litet pittoreskt ”Old Town” omgärdat av skyskrapor, fantastisk arkitektur, mängder av museer, restauranger, butiker, Copacabana-liknande stränder, 10 miljoner invånare etc, kommer vi aldrig att få höra. Men inget skulle göra mig gladare, och den dagen får de gärna flytta alla tänkbara institutioner till ön.
Skicka en kommentar