tisdag 12 februari 2008

Händelser som blir ens liv

Sommaren 1995 flyttade jag till Skövde för att studera på högskola efter gymnasiet. Jag hatade orten som varit mitt hem i 18 år och jag tror att jag hatade mig själv också. Jag såg chansen att börja om mitt liv från början. Att börja leva. Att det blev Skövde var bara en slump, det kunde lika gärna blivit Borås, Jönköping eller Växjö, men det blev Skövde. Jag flyttade dit ett par veckor innan skolan skulle börja för att bekanta mig med staden som jag aldrig tidigare satt min fot i. Bekantandet var avklarat efter typ en dag och jag fick lite panik över min ensamhet om jag ska vara helt ärlig.

En kväll tvingade jag mig själv att gå ut till en av stadens få diskotek, Victor Bogrens. Det var en onsdag och när jag kom dit var vi nog inte fler än 30 personer i lokalen. Jag köpte nervöst en öl och satte mig vid en tom soffgrupp i den finlandsfärjeliknande inredningen. Ett par soffgrupper längre bort satt en annan ensam kille som då och då tittade åt mitt håll. Efter ett tag kom han fram och frågade om han fick bjuda mig på en öl borta i baren. ”Visst” sa jag och vi gick bort och satte oss på varsin barstol i baren. Innerst inne förstod jag varför han kommit fram till mig men jag blånekade mina innersta tankar.

Jag har glömt hans namn, men har var 27 år vilket jag tyckte var lastgammalt, och han bodde i Hjo och arbetade som assistent till en tapetserare.

Efter några minuters småpratande frågade han mig om jag var ”straight”. Jag fick panik, för jag visste att ”straight” hade med – bög –, eller – inte bög – att göra. Men jag visste inte vilket. Efter alldeles för många sekunder svarade jag ”nä” med ett självsäkert tonfall. ”Cool, inte jag heller” svarade han. Fortfarande panikslagen och högröd i ansiktet sade jag, ”eller vänta, vilket är vilket nu igen..”. Han skrattade och frågade istället om jag gillade killar. ”Nä”, sade jag och insåg att jag just träffat mitt livs första bög. ”Ok, synd” sa han. Vi satt kvar ytterligare ett par öl och mitt hjärta bultade så hårt att jag var rädd att det skulle synas genom tyget på min t-shirt. Han frågade om vi skulle ses någon annan kväll och ta en öl tillsammans så, ”han kunde spana på killar och jag på tjejer”. ”Absolut” svarade jag ”det låter trevligt”. Han skrev sitt telefonnummer på en lapp och bad mig ringa när jag fick lust att ses.

På vägen hem kastade jag i panik lappen i en soptunna.

Nästa morgon när jag vaknade och slog upp ögonen var min första tanke: ”Jag är bög”. Och det som jag innerst inne alltid vetat fick plötsligt en glasklar formulering och tycktes helt självklart. Jag förbannade mig själv för att jag kastat bort lappen med hans telefonnummer och jag skyndade tillbaka till soptunnan för att se om jag kunde hitta den igen. Men soptunnan var tömd. Jag övervägde att ta bussen till Hjo och leta upp tapetserarstudion där han arbetade, men jag vågade aldrig.

4 kommentarer:

Magnus sa...

Nu fick jag nastan tarar i min ogon....

Pär Åhlander sa...

Haha.. Ja, det är väl en ganska rar historia. Och helt sann. Däremot kan jag tycka att det är lite pinsamt att jag vid 18 års ålder inte visste vad "straight" innebar.. Nåja. Jag hade levt långt ifrån verkligheten fram tills dess.

Lillprinsen http://lillprinsen.blogg.se sa...

Det är spännande det där att ibland kommer det små små ögonblick som ger eko kanske tio eller tjugo år senare i livet ...

Man kan ibland vända sig om o leende kika bort på sin yngre upplaga som sett eller sagt något som han inte förstått innebörden av ... förrän mycket mycket senare ...

Liet är ... märkligt!

Dummie sa...

Vilken fin historia!