Den heterosexuella mannens dyrkan av andra män är ett spännande fenomen. Jag har inga konspiratoriska tankar om att alla män egentligen är bögar, (även om gruppen ”smygisar” är väldigt stor…), utan det är just heterosexuella mäns omedvetna idolisering av andra män som fascinerar mig.
För något år sedan satsade redaktionen på grabb-bibeln; Café, på ett riktigt wild card när omslagsmodell till ett nummer skulle väljas. Man satte en barbröstad Mikael Persbrandt på omslaget, och till alla Plosjöars och Peyrors förskräckelse så har blaskan aldrig sålt bättre än då.
Vidare har ju grabbarna-grus, Beckham och Ljungberg, fått en hel generation av heterospolingar att se ut som tvättäkta fructis-bögar. (Sen kan ju stora delar av bögvärlden naivt få tro att det är av fjollorna som heterograbbarna inspirerats).
Men det absolut roligaste exemplet är alla dessa svenne familjer som klapprar omkring i ”Foppa-tofflor”. Det är som en revival (farsot) från 80-talet när man kunde se hela flockar klädda i identiska träningsoveraller, fast nu har VCT’n ersatts av hårdplast. Aldrig trodde jag att jag skulle få se medelålders män strutta omkring i fånigt kulörta plasttofflor! Men namnet ”Foppa” gör susen och legitimerar användandet för grabben/gubben. Om någon annan idrottare, av låt oss säga av det kvinnliga könet, hade releasat exakt samma toffel, vi kan döpa den till ”Baryard-toffeln”, då kan jag sätta mitt vänsterben på att det endast hade varit alla familjers småtöser som burit dojjan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar