Jag ses av många som en radikal råfeminist och har många gånger gjort mig ovän med nära vänner, bekanta och obekanta människor i diskussioner gällande kvinnors rätt och ställning i samhället. Jämställdhet är en teoretisk självklarhet för de flesta men som unknar och krackelerar när den omvandlas till praktik. Allt för många tycks tro att vi har kommit långt med jämställdheten i Sverige och ansträngningarna för förändring blir allt färre och mer tafatta. Ett tydligt bevis för den katastrofala verkligheten är det kvinnliga nätverket Göran som heter just Göran för att det finns fler män med det namnet på VD-positioner i Sverige idag än det finns antal kvinnor på samma post.
Vad som skiljer min ”barrikadfeminism” mot schablonbilden av en feminist är att jag tycker att ansvaret inte enbart ligger hos männen utan att kvinnor själva har bidragit och fortfarande bidrar till sin undergivna ställning. Två lag som spelat bollen mot samma fula mål.
Jag läste idag att Moderaterna vill att barnbidraget ska delas lika mellan båda föräldrarna i en familj. En självklarhet kan tyckas men faktum är att modern är den som automatiskt får bidraget på dryga 1000-lappen in på sitt konto även om paret separerat eller inte. Mona Sahlin avfärdar förslaget som ”löjeväckande” och menar att M silar mygg och sväljer kameler.
”Det här är en minifråga. Jag har uppriktigt sagt svårt att förstå hur det skulle påverka jämställdheten (…) Det här är bara en fånig detalj som är löjeväckande…”
Mona min vän. Jag tycker att du ska använda dig utav det något uttjatade men effektiva tricket att switcha plats på mamman och pappan i barnbidragssituationen och ställa dig själv frågan om löjeväckandet kvarstår.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag får nog hålla med Mona med att jag tycker att det är ett löjligt förslag, luktar lite Per Ström tycker jag.
Hur många helg mammor finns det, tror du? Om det är så att föräldrar har separerat så är det nästan alltid mamman som har barnet/barnen.
Att dela skiten är inte lösningen. Däremot finns det två andra saker som skulle gagan systemet. Ge den förälder som har huvudsaklig vårdnad pengarna. Lever man ihop ska de finnas möjlighet att välja under vems namn det sker - men man får ju hoppas att de finns ett delat konto.
Sen tycker jag att det ska inkomstprövas, de ynka tusen spännen behövs inte överallt men är essentiellt för andra.
Så jag fattar inte heller vad det ska vara bra för att dela skiten. Det är nån konstig lösning för att inte vilja ta tag i större strukturer tror jag.
hejhej
Jag kan inte stava ser jag nu. Men jag skyller det på att klockan är kvart i två och jag har druckit min beskärda del vin.
-helgmammor
-gagna
helgmammor är ganska ovanlig men 50%mammor är ganska vanligt och blir allt vanligare ...
Vin-stavningar är ganska sympatiska tycker jag! ;-)
Ja det är tråkigt att det oftast är mammorna som har barnen efter en separation.. Detta är ett typiskt exempel på hur "bollen spelas mot samma mål" som jag skrev i mitt inlägg. Lika ofta som fäderna är "lata" eller "ointresserade" att ha sina barn 50% av tiden tror jag att det finns mammor som "kräver" att barnen ska bo hos henne. Med ett system där barnbidraget automatiskt rasslar in på mammornas konton ger staten sitt godkännande till mödrarna att de är "mer föräldrar" och har den rättigheten.
Tror också att en delning av bidraget kan vara en ändring som på sikt ger pappan och männen ett större ansvarstagande. Inte för att den "enorma" summan pengar skulle vara en morot utan för att det är ett statement om likställande i föräldraskapet.
Skicka en kommentar