Oj oj oj. Blod, svett och tårar har flödat längs rännstenarna i Paris. Mest svett kanske. Det har varit en helt sjuk arbetsperiod den sista tiden med att få butikslokalen klar till öppningen som var i fredags. Arbetspass som liknar kinesiska textilfabrikers har hindrat mig från att blogga, och göra något annat också för den delen. Men nu är min lilla shop öppen vilket känns hur surrealistiskt som helst. Jag har liksom arbetat inför öppningsdagen under så lång tid att jag nästan glömt att det finns dagar efter denna också. Men det gör det. Måste bara få folk att veta att butiken existerar också... eftersom jag haft öppet två dagar med endast en besökande (icke handlande) kund… Känns väl si så där kan jag avslöja.
Invigningspartajjet var dock en lyckad tillställning med ett fyrtiotal gäster. Nya bekanta och deras vänner.. och deras vänner. Kommer lite bilder alldeles snart.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar